Girigbukarna

Jag stör mig på att man ofta framställer ungdomar och unga vuxna idag som klenare än för 30, 40 år sedan. Från och med krisen på nittiotalet har arbetsmarknaden förändrats. Själv gick jag ut gymnasiet 92, då arbetslösheten bland män var som högst, kolla scb om du inte tror mig. Framtiden för icke-etablerade, eller lågutbilade, är osäkrare, sedan kan ju helgonet David Eberhård tala om hur jävla bra han hade det när han växte upp. Adekvat oro leder till försämrad arbetsförmåga. Sover du inte blir det svårare att fatta beslut och sortera. Oro leder till sämre sömn. Stark psykofarmaka ger i längden, iaf för mig, irreversibla skador.

Vilka i samhället som misslett unga och ungdomar, kan man ju fråga sig, inte är det ungdomarna eller de unga själva. Men det verkar det vara den mest passande förklaringen många av de som tillhör 40,50,60-talistgenerationerna kan komma med: vi borde nog tagit i hårdare, vi har nog varit för snälla. Ja, ni är så snälla, unga och ungdomar är så otacksamma, de borde vara tacksamma för att inte kunna få bostad eller riktiga arbeten och på så sätt kunna planera mer långsiktigt, en förmån endast tillgänglig för de priviligerade 40, 50, 60-talisterna. "Annars får de väl ockupera hus som vi gjorde innan vi såg våra privata pensionsförsäkrningar skrida i höjden."

Jag undrar just hur konkurrensen var om universitetsplatserna för 40,50,60-talisterna. Krävdes det mer mvg än vg för att komma in på en högskoleutbildning som t.ex. socionom? Nej, just det.

"Det skall bli intressant att se hur den här strukturomvandlingen kommer ske. Men först blir det golfsemester och grillkvällar i sommarstugan om vi nu kan sluta oroa oss över att det verkar finnas så många självförvållade knäppskallar därute. Snyft"